Enligt denna sida är det 1497 dagar kvar till examen. Upplyftande! Verkligen. – Eller hur var det nu igen? Man glömmer så lätt… *ryser* 
På den ljusa sidan: 3 dagar kvar till staden som givit namn åt huvudbonaden fez 
Tur att det snart är tid att resa, nytt år, ljusare tider och så vidare…
She said take me to London
Tell me something I don’t know
The Fratellis – For the Girl
[spotify]
Nostalgitripp till Mongoliet en mörk novemberkväll.
Tjoho! Jag blir ensam hemma över natten. Så himla kul är det inte, men tror det är fint för min gamla rygg att få sträcka ut sig. Två personer i en 105 cm bred säng är mysigt, men tight
Dessutom har min käre sängvän den ovanan att röra på sig i sömnen. Toppnoteringen var drömmen om att han slog till en demonstrant (och där låg jag och mitt huvud… aj!). Härom natten blev jag lite nervös när han började rycka och sprattla med benen. Väckte honom snabbt, och han förklarade halvt sovande att han drömt att han simmade efter en delfin i ett snöre, som gick av. Annars är det mest sport- (innebandy var lite otäckt för min del) och äventyrsdrömmar.
Själv har jag den senaste tiden mest drömt om personer som jag är bekant med, men inte känner så bra. Bland annat att en tjej i min klass hade haft cancer i huvudet för längesen, samt att en kille brukade röka två paket cigarretter om dagen. Värdelöst. Ge mig nåt lite hetare va! 
Man får sällan höra om ballongförsäljare i Kabul på nyheterna.
Vårrullar och ris.