Synen på människor

Vi som deltagare har kanske den sunda uppfattningen att alla människor i världen befinner sig på någon slags gråskala; att det kanske i de flesta fall inte finns onda eller goda människor, utan bara människor.

För våra karaktärer på Vansinne är det lite mer svartvitt.

I det Kejserliga Imperiet och Cardenholme är samhället väldigt uppdelat; det finns stora klyftor mellan de olika klasserna; det finns starka fördomar och många exempel som förstärker dem. Man tror att folk har olika värde och är till olika nytta, och man tror att ”moralisk fiber” går i arv från generation till generation.

Och, det är viktigt att vi som deltagare håller oss inför ramarna för vad grupperna våra karaktärer tillhör tror och tycker om andra grupper på lajvet, även om vi som spelare är medvetna om att det är fördomar. På det viset kan vi skapa skillnader och normer så att det märks när vi bryter dem och se till att det finns konflikter att spela på och broar att bygga.

Det är svårt att vara elak ibland, även om det är på låtsas, men man behöver inte alltid bemöta ”mindre önskvärda” individer med just elakhet. Man kan bemöta dem med misstänksamhet, äckel eller till och med rädsla. 

Till exempel: Cardenholmare tror att causter och brännmärkta har dålig moraliskt fiber. Om man litar på den kommer man bli lurad och bestulen innan man vet ordet av. En cardenholmare bör bemöta dessa individer med misstänksamhet och nedlåtenhet. Om de verkligen förtjänar din tid eller sympati, låt dem bevisa det i spel! – Och glöm för all del inte att det är oerhört genant att bli sedd i samtal med en caust eller brännmärkt, dina vänner och familjemedlemmar bör verkligen konfrontera dig och i all välvilja försöka tala dig ur vad det nu är för överenskommelse du blivit övertalad om. Säga till dig att ”du vet bättre”.

Det börjar tidigt, och är del av världen de lever i; barn lär sig rim och visor om tjuvaktiga causter när de går i skolan eller leker med andra barn och föräldrar använder causter och brännmärkta som avskräckande exempel. Och livet därefter är fyllt av incidenter som bara styrker att de här fördomarna är helt sanna.

Caustupproret på Highwell Isle har inte alls hjälpt. Det finns nya lagar, eller kanske snarare återupprättade lagar gällande causters skyldigheter gentemot Cardenholme. Causter straffas hårdare, och de som anses ha haft en betydande roll i upproret straffas eller avrättas till körer av rättmätig cardenholmsk ilska. 

Alla känner någon som blivit dödad eller skadad i caustupproret.

Allt det här är även delvis sant för personer som inte tillhör någon av grupperna som tillskrivs dessa egenskaper bara genom att tillhöra dem. Det kan vara sant för människor som har ett visst rykte om sig att vara på ett visst sätt, inte går till sanktuariet som man ska, eller besitter olika egenskaper – eller som för den delen tillhör en viss familj eller samhällsklass.

Vi önskar att man spelar på dessa ämnen på ett respektfullt nyanserat sätt (särskilt när det kommer till rasismen som riktas mot causter). Att man tänker kring karaktärens egna motivationer, familjens motivationer och var dessa två möjligen skiljer sig eller får anledning att skilja sig under lajvet.

Det är ämnen som förtjänar en viss försiktighet och en viss respekt och som kommer vara närvarande i alla delar av lajvet där personer interagerar med varandra. Förtrycket och diskrimineringen mellan olika klasser och folkgrupper är strukturell och en del av livet. De som lever idag har lärt sig av sina föräldrar och vänner, som lärt sig av sina föräldrar och vänner, och så fortsätter det så långt bak någon kan minnas.

 

Men! Det är inte bara causter som blir utsatta för cardenholmarnas misstycke och avsky, även om de får känna av den allra värst. Även ”blåögda” och brännmärkta är till olika delar oönskade.

Blåögda är de individer som inte tar någonting på allvar och inte försöker bidra till samhället. De ger sig inte in i politiken, vill inte arbeta eller är lite för flamsiga och tankspridda för att helt enkelt genomföra det ordentligt. Det är allra vanligast med den här typen av individer i överklassen. Emellertid kan blåögda leva ett ganska bra liv i sin egen lilla värld så länge de har någon som tycker tillräckligt bra om dem för att försörja dem.

De utsätts i regel inte för något större hat, utan blir snarare sällan tagna på allvar även om de kan ha ett i högsta grad fungerande känsloliv.

Brännmärkta däremot är de som blivit brännmärkta som del av sin bestraffning för ett brott de begått. I Cardenholme tror man att vissa personlighetsdrag och dålig moral är inte bara obotligt utan ärftligt.

Barn som har föräldrar som är brännmärkta har lättare för att själva bli brännmärkta och det är inte ovanligt att välvilliga brännmärkta föräldrar lämnar bort sina barn till barnhem anonymt i hoppet om att de ska få en bättre chans.

 

Om du har några tankar eller frågor om saken går det som alltid givetvis att höra av sig till oss!